fredag 23 januari 2015


Kärleken till sina gossar ....


Hej!
En vecka som sprang iväg allt för fort och något omtumlande
sådan också....
En dag här i veckan så var väl jag & min yngsta inte riktigt sams
när han kila iväg till bussen och han ropade Hej Då när han gick.
Den där känslan finns ju kvar hela dagen trots att man är på jobbet
och har fullt upp osv ...


Tills man får ett samtal på jobbet och det är yngsta sonen som ringer,
och man blir så där hjärtligt glad ....
tills man hör hans röst och förstår att något har hänt ...
det var på hans skola det hände, en elev som blev knivskuren ...
Diskuterades mycket om detta eftersom killarna vet vilka det är osv.
Men oavsett vad som hände ...
( inget som jag skriver om här)




Just det där att man bryr sig om/älskar varandra och visar/säger
och kramas,
det är viktigt tycker jag oavsett hur "stora" barnen än blir.

Det vackraste smycket
jag har burit runt min hals
är mina barns armar.

♥ ♥ ♥

Ikväll fick min yngsta mina tårar att rinna ...
inte utav sorg utan utav
kärlek, stolthet & glädje

Emanuel spelade Halleluja på sin gitarr!!

Och vet ni vad?
En av mina favorit vackraste låtar är 
Halleluja med Molly Sanden.

Kramens dag var det i veckan,
gissa om jag kramats?
Jaaaa, en & en annan baselusk har vi också delat
förskolebarn/föräldrar hihi.
Sitter här lite småsnorig men som dom säger 
det kostar att ligga på TOPP hahahaaa.

Varmaste kramen till er alla som tar er tiden
att kika in hos mig

♥ ♥ ♥

/
Arja

2 kommentarer:

  1. Sorgligt, knivskuren på en skola...ja detta att alltid vara rädd och omsorgsfull om sina barn! Vi lever dock ganska skyddat här på Öland....men ändå.
    Vart är världen på väg???? Jag undrar...
    Kram till dig,
    Titti

    SvaraRadera
  2. Så skönt med fin kontakt med sina barn. Det är nog det bästa man kan ha. Vackert du beskriver ditt finaste smycke. Ha en fin dag Kram Pernilla

    SvaraRadera