fredag 5 april 2013

Att ta ett sista farväl ....
men att veta att han äntligen är med sin älskade
igen gör att det känns något lättare.
♥♥♥
Hej!
Känslan att inte ha sina svärföräldrar kvar
eller att Johan inte har några föräldrar i livet
eller att barnens farmor/farfar är döda
det är något vi får lära oss att leva med.
Men som tur är har vi massor av fina/vackra
minnen som vi kommer att glädjas åt,
jag & Johan har ju hållt ihop med massor utav
år ....
så det finns mycket minnen att plocka fram,
och att fortsätta återberätta för våra barn ...
Minns att svärmor sa vid ett tillfälle - ett förhållande
är inte en dans på rosor, utan man måste kämpa varje
dag tillsammans.
Om någon skulle fråga mig vem min förebild/er skulle
vara idag?
Skulle jag svara mina finaste svärföräldrar,
som var gifta i 56 år
i med och motgång sägs det.
Och där är jag beredd att hålla med!

♥♥♥
Vet att ni nu tittar ner på oss,
ni har det bra
men vi saknar er
men en dag kommer vi att ses igen ....
 
♥♥♥
 
Ta hand om varandra
Kram
Arja

2 kommentarer:

  1. Vad fina de ser ut, Arja. Härligt när man har bra förebilder. Säkert ses vi igen, det är också min tro. Det känns mycket lättare då, om man tänker så. Ibland kan jag fortfarande känna min pappas pipdoft, eftersom jag bor i deras hem numera, (inte mitt barnhem) och när jag frågar Johannes, yngste sonen, säger han, -Morfar är här! Känns bra! Tänker på Er. Kramkram goa vän!

    SvaraRadera